Jag vill ta er med på en resa...

Jag vill ta er med på en resa. En resa till en annorlunda verklighet. Inte den verklighet som vi oftast fokuserar på, utan en verklighet som du måste uppfatta med ett annat sinne. Vi kan kalla det sjätte sinnet :)

Vi märker av den emellanåt, plötsligt uppfattar vi något eller upplever något som inte riktigt går att förklara och som ej heller går att bevisa för någon annan. Det kallas ofta övernaturliga händelser, men ordet övernaturlig tycker jag inte riktigt om då det i mina ögon är fullt naturligt. Jag är mer förtjust i det engelska ordet ’supernatural’ – supernaturligt :)

De fem sinnena, syn, hörsel, känsel, lukt och smak är alla kopplade till våra fysiska kroppar, dvs till den materiella verkligheten – den som det går att ta på och bevisa.

Men vi består av mer än en fysisk kropp, vi har även en andekropp, även kallad själ. Den går inte att ta på och ej heller att bevisa men det är med hjälp av den som vi kan uppfatta den andra verkligheten, det supernaturliga. Fortsättningsvis kommer jag att kalla denna verklighet Spirit, för enkelhetens skull.

Vad är då denna själ? Som jag ser det består själen av två delar. I Indien kallas dessa två delar för jiva och atman. Atman är ren Spirit, ren kärlek. Atman ser inte olika ut hos olika människor utan är oföränderlig, evig, direktuppkopplad med Spirit. Atman är en del av Spirit, Atman är Spirit. Atman är precis som Spirit outgrundlig.

Jiva är den del av själen som reinkarneras. Jiva är föränderlig och styrs av de universella lagarna, bl a karmalagen. Atman påverkas inte av några lagar, atman är lagen.

Det här kan man nog skriva en hel bok om och det finns det nog många som har gjort också, så då behöver ju inte jag göra det. Praktiskt, eftersom jag inte är expert på området.

Häng med nu, nu beger vi oss till hösten 2006 och en helt annan plats. Nämligen en liten by uppe i bergen på Sicilien som heter Savoca.

Jag och Peter kom dit tillsammans med vår sicilianske vän, Antonio, för att göra ett besök på Bar Vitelli – berömt från Gudfader-filmerna. Vi besökte även en katolsk kyrka som jag först senare fick veta hette La Chiesa Madre. Ett passande namn med tanke på den fantastiska Madonna som fanns där inne.

Hon såg ut som madonna-bilder gör mest. En alldeles vit staty. Vacker. Men vad som fick mig att stå som slagen av blixten och fyllde mig med häpnad och respekt var den helt otroliga kraft som strömmade ut från Henne.

Jag har aldrig känt något liknande. Det var som att stå mitt i en orkan, med den skillnaden att mitt hår inte rörde sig och jag fylldes med lugn istället för en önskan att springa o gömma mig.

Det var en av de mest otroliga upplevelser jag någonsin haft. Det var så oerhört starkt. Jag kan inte fatta att det inte fanns miljoner människor där inne som tillbad Henne. Där var helt tomt bortsett från ett par kvinnor som tydligen arbetade där.

Dessutom var det helt oväntat. Jag var helt oförberedd på att träffa på sådana energier i en kyrka. Ignorant och dumt av mig.

Jag gick som i en dimma och hämtade Peter, jag var tvungen att få dela detta med honom. Jag förklarade för Antonio vad jag kände inför denna Madonna och han gick genast o pratade med kvinnorna där inne. De blev helt exalterade allihop och snattrade fort på sicilianska och vevade med armarna.

Kvinnorna berättade att just denna madonnastaty varit till Vatikanen och blivit välsignad av påven. När och vilken påve vet jag inte, men de ansåg att de energier jag kände måste komma därifrån. Det var lite väl svårsmält för mig… Mina första tankar om det var snarare att självklart måste han välsigna en så kraftfull Gudinna…. Men var dessa energier än kom ifrån – Guden, Gudinnan, statyn eller något annat – så kan jag bara konstatera att om jag någonsin får en möjlighet att komma dit igen så kommer jag inte att tveka en sekund.

Hon talade direkt till min själ, i en ordlös kommunikation som min depraverade hjärna inte förstod någonting utav. Jag har mött Gudinnan i olika former genom årens lopp och jag har haft en del andliga upplevelser men jag har aldrig varit med om något som kan jämföras med det här. Det var så annorlunda. Där fanns inget budskap eller liknande. Det var nämligen inte en kraft som var riktad till mig. Den var inte riktad alls.Det var bara ett jättestarkt kraftfält, som att befinna sig inuti en magnet eller ett batteri kanske. Ändå kände jag att där fanns någon form av kommunikation, någon form av utbyte mellan min själ och Henne. Det var bara det att det stannade på självnivån, jag kunde inte nå det med mina tankar. Hur uppfattade jag då detta? Att det skedde en kommunikation av någon form? Det måste ha varit med det vi kallar det sjätte sinnet. Detta sinne borde isåfall vara kopplat till själen, annars skulle det inte kunna uppfatta det som sker på denna helt igenom andliga nivå.

Så har ni någonsin vägarna förbi Savoca i Messina på Sicilien, så ta er tid att göra en avstickare till det vackra Savoca och den kraftfulla Madonnan som bor där. Ni kommer garanterat inte att ångra er.