”Ta det lugnt bara”
Fyra små ord och de välter hela min världsbild på huvudet idag!
När jag vaknade imorse var dagens göromål det första som kom upp i mina tankar. Jag måste bokföra, göra bokslut, gå till vårdcentralen, skriva bok, kolla om jag fått det viktiga papperet från universitetet, ringa a-kassan, tvätta, osv osv osv Måste måste måste.
Det där papperet från universitetet vare det i särklass viktigaste. Kursen skulle ju ha börjat i måndags och jag kan inte börja innan jag fått godkännande från a-kassan, och för att få det så behöver jag det där papperet, som jag har försökt få tag på i flera veckor nu.
Någonstans i bakhuvudet finns tanken att det kanske går i stöpet alltihop. Jag kommer kanske inte att kunna läsa kursen pga detta. Jag känner en lätt anstrykning av panik i mitt inre. Har mailat läraren flera gånger utan att få något svar. Jag har ju inte ens fått mina inloggningsuppgifter till Internetportalen, och kursen skulle börjat i måndags… Det var igår det.
Hur kommer det sig att det känns som att det gått minst tre dagar? Måndag var ju igår.
Öppnar min mailbox och vad hittar jag där om inte ett brev från ovan nämnda lärare. Det enda han skriver är: ”Ta det lugnt bara. Uppgifterna kommer.”
!!!!!! Huh?
Jag lutar mig bakåt och undrar vad i hela friden han menar med det???
Börjar smaka på orden, känna på dem, lyssna på dem i olika tonlägen. ”Ta det lugnt bara.”
Efter att ha provat dem i form av ignorans, medkänsla, visdom, etc så landar jag i någon sorts spansk manjana – mentalitet. Och jag fylls sakta av någon sorts lugn, någon sorts förtröstan att allt kommer att ordna sig på ett eller annat sätt. Papperet känns plötsligt inte alls lika viktigt. Viktigare är nog att rikta in mig på bokföringen. Universitetet, kursen och a-kassan kommer väl att fixa sig i sinom tid. Ingen panik.
Ta det lugnt bara.
