Om Namah Shivaya (Shiva Sahasranama Mantra)

What can I say?
Shivoham Mount Kailash.

Made out of meat

hahahaha! Så hysteriskt roligt! Och så många olika perspektiv man kan se den här dialogen ur... Åh, så bra!

"They're made out of meat."

"Meat?"

"Meat. They're made out of meat."

"Meat?"

"There's no doubt about it. We picked up several from different parts of the planet, took them aboard our recon vessels, and probed them all the way through. They're completely meat."

"That's impossible. What about the radio signals? The messages to the stars?"

"They use the radio waves to talk, but the signals don't come from them. The signals come from machines."

"So who made the machines? That's who we want to contact."

"They made the machines. That's what I'm trying to tell you. Meat made the machines."

"That's ridiculous. How can meat make a machine? You're asking me to believe in sentient meat."

"I'm not asking you, I'm telling you. These creatures are the only sentient race in that sector and they're made out of meat."

"Maybe they're like the orfolei. You know, a carbon-based intelligence that goes through a meat stage."

"Nope. They're born meat and they die meat. We studied them for several of their life spans, which didn't take long. Do you have any idea what's the life span of meat?"

"Spare me. Okay, maybe they're only part meat. You know, like the weddilei. A meat head with an electron plasma brain inside."

"Nope. We thought of that, since they do have meat heads, like the weddilei. But I told you, we probed them. They're meat all the way through."

"No brain?"

"Oh, there's a brain all right. It's just that the brain is made out of meat! That's what I've been trying to tell you."

"So ... what does the thinking?"

"You're not understanding, are you? You're refusing to deal with what I'm telling you. The brain does the thinking. The meat."

"Thinking meat! You're asking me to believe in thinking meat!"

"Yes, thinking meat! Conscious meat! Loving meat. Dreaming meat. The meat is the whole deal! Are you beginning to get the picture or do I have to start all over?"

"Omigod. You're serious then. They're made out of meat."

"Thank you. Finally. Yes. They are indeed made out of meat. And they've been trying to get in touch with us for almost a hundred of their years."

"Omigod. So what does this meat have in mind?"

"First it wants to talk to us. Then I imagine it wants to explore the Universe, contact other sentiences, swap ideas and information. The usual."

"We're supposed to talk to meat."

"That's the idea. That's the message they're sending out by radio. 'Hello. Anyone out there. Anybody home.' That sort of thing."

"They actually do talk, then. They use words, ideas, concepts?"
"Oh, yes. Except they do it with meat."

"I thought you just told me they used radio."

"They do, but what do you think is on the radio? Meat sounds. You know how when you slap or flap meat, it makes a noise? They talk by flapping their meat at each other. They can even sing by squirting air through their meat."

"Omigod. Singing meat. This is altogether too much. So what do you advise?"

"Officially or unofficially?"

"Both."

"Officially, we are required to contact, welcome and log in any and all sentient races or multibeings in this quadrant of the Universe, without prejudice, fear or favor. Unofficially, I advise that we erase the records and forget the whole thing."

"I was hoping you would say that."

"It seems harsh, but there is a limit. Do we really want to make contact with meat?"

"I agree one hundred percent. What's there to say? 'Hello, meat. How's it going?' But will this work? How many planets are we dealing with here?"

"Just one. They can travel to other planets in special meat containers, but they can't live on them. And being meat, they can only travel through C space. Which limits them to the speed of light and makes the possibility of their ever making contact pretty slim. Infinitesimal, in fact."

"So we just pretend there's no one home in the Universe."

"That's it."

"Cruel. But you said it yourself, who wants to meet meat? And the ones who have been aboard our vessels, the ones you probed? You're sure they won't remember?"

"They'll be considered crackpots if they do. We went into their heads and smoothed out their meat so that we're just a dream to them."

"A dream to meat! How strangely appropriate, that we should be meat's dream."

"And we marked the entire sector unoccupied."

"Good. Agreed, officially and unofficially. Case closed. Any others? Anyone interesting on that side of the galaxy?"

"Yes, a rather shy but sweet hydrogen core cluster intelligence in a cla*s nine star in G445 zone. Was in contact two galactic rotations ago, wants to be friendly again."

"They always come around."

"And why not? Imagine how unbearably, how unutterably cold the Universe would be if one were all alone ..."

Pagan Pride

Kvällens ämne ;)

Träskhäxans rappakalja

Devor? Stjärnmänniskor? Änglar? Expanderande materiell drivkraft?
Mamma Mia, hundar börja tala mat...
Varför kan man inte delta i en så kallad andlig diskussion utan att dylika tankar o idéer dyker upp? Vad är det som driver folk till att stoppa in alla och allting i konstiga fack o lådor?
Frihet! Jämlikhet! Broderskap! får jag lust att ropa. Hur kan en diskussion som från början handlat om att vi alla är Ett, att dualiteten är en illusion, plötsligt övergå till att handla om att mäsnkligheten till 5 % (eller vad det nu var) består av några 'högt andligt utvecklade varelser' som härstammar från yttre rymden???
Dessutom är det inte ovanligt att man får höra att de har en ledare som är självaste Jesus, men han heter plötsligt Sananda eller nåt och bor på en rymdflotta i värsta Star Wars-anda ihop med en massa andra och "du är nog en del av Ashtar Command du med"...
Jösses!
Jag jobbar inom psykiatrin och får nog av rappakalja på dagarna. Låt mig slippa dylikt på min fritid.

Eller som den där gången när jag jobbade på ett alternativ-medicinskt center där en av terapeuterna plötsligt kom utsvassandes till receptionen, studerade en kund där inne och sedan viskade till mig: "Passa dig, det där är en av de grå!"
De grå? Jaha, jag hör nog till de röda jag... *rolling eyes*
Tro nu inte att alternativ-terapeuter kläcker ur sig sånt lite till mans eller är helt vrickade hela bunten, de är oftast helt reko, men det finns alla sorter, såklart.

Jag blir bara så besviken. Självklart pga att jag har för stora förväntningar. Jag blir så glad när jag hittar någon att diskutera andlighet med, att fördjupa oss i österländska filosofier, att begrunda norrskenets färger med... och vaknar abrupt när det plötsligt handlar om någon form av elitistiskt tänkande där vissa människor är bättre än andra, då människor plötsligt inte är människor längre utan det är helt normalt att vara en alv och bara prata alviska. Och vara 'commander' på en rymdflotta med Jesus och akta sig för 'de grå'.
Vart tog Kärleken vägen? Det där med Enhet/helhet?

Mja, jag säger som Axel Fredenholm. Han skrev så här vackert:

En Mästares Trosbekännelse:

Min religion är Sanning och Kärlek
Min Gud är Allt och I Allt. Han är alla tings upphov,
livet, kraften, ordningen, skönheten och meningen
i allt som är.

Mitt tempel är min själs allra heligaste rum,
där evighetens tystnad råder, och min gudstjänst är
goda gärningar.

Jag har inga fiender, alla levande väsen
är mina anhöriga och jag hyser ingen fruktan.
Jag har alltid varit, skall evigt förbli,
och ändamålet med mitt jordeliv är tillväxt.

Jag ser i människorna varken buddhister eller kristna,
muhammedaner eller judar, hedningar eller ateister.
Jag ser i alla Guds avbild, som söker harmoni
med sitt upphov.

Energier

Allt handlar om energier.

Den energi du väljer, är den energi som styr ditt liv. Väljer du en negativ attityd till livet och spyr ur dig bitterhet dagarna i ända, så har du valt negativ energi och möts av mer negativ energi. Då skapar du negativ energi, hela tiden. Som ringar på vattnet. Du blir att se människor som jobbiga, dryga och allmänt pestiga. Vilket de är också. När du är bitter.

Väljer du en mer positiv livssyn så möts du av mer positiva energier. Och blir att se människor i ett helt annat ljus. Du ser leenden, kärleksfulla skeenden och hjälpsamma händer.

Det är så enkelt.

Och vansinnigt komplicerat.

Vi är ju inte ensamma om att skapa energier. Alla skapar, hela tiden. Vi är, tillsammans, som en stor atombomb, full av motstridiga energier, samarbetande energier och neutrala energier… och mitt i detta energifält är lilla du, som försöker hålla humöret uppe någorlunda men säckar ihop emellanåt eftersom krafterna är så starka.

Jag är inte mycket för det där med ’positivt tänkande’. Det blir lätt alldeles för klämkäckt för mig. Har ditt hus ramlat ihop – se det positiva – det behövde ändå byggas om.
Mja… det är inte min grej. Har mitt hus ramlat ihop så kräver jag rätten att få rasa jag med.
Däremot så vet jag att det finns, mitt i det här snurriga energifältet som vi tillsammans skapar, en energi som är medveten, kärleksfull och har förmåga att styra upp saker o ting när det blir för jävligt.

Medveten kärlek. Energiernas energi. Kraften. The Force. Mörker och Ljus i ett. En energi som varken är god eller ond, utan står bortom sådana begrepp. Känner du efter så kan du ana den, förnimma den, men aldrig riktigt känna den. Lyssnar du noga så kan du höra den. Ett halvt förnimbart brummande ljud. En vibration. Universums elektricitet.

Kopplar man upp sig på den energin så försvinner alla tankar på negativt eller positivt. Det är begrepp som försvinner i rymden. Lyckas man sända ut den energin själv så skapar man mirakel, hela tiden.
Värderingar försvinner, man blir som ett oskyldigt barn inför allt, man ser, iakttar och är lycklig oavsett vad det är man ser och iakttar. Det påminner om att vara riktigt, totalt förälskad.
Och det är just det – när man är förälskad kopplar man automatiskt upp sig på Det Kärleksfulla Medvetandet.

Men nu är det dags för mig att fortsätta städa. Det är energiskapande det med…