fredag 13 juni 2008

Är vi redo för lycka?


Vi vill alla vara lyckliga. Åtminstone säger vi så.
Men hur mycket lycka kan vi hantera? Hur mycket lycka kan vi släppa in i våra liv innan vi saboterar för oss själva?

Ta en titt på hur vi är programmerade. Ett program säger ’Det är för bra för att vara sant.’
Ett annat är ’Jag visste att det inte skulle fungera i längden!’ eller ’Någonting måste gå fel.’
Andra populära program är ’Att jag alltid ska….’ Eller ‘Jag kan aldrig….’ följt av någon negativ tanke.
Hur kan vi förvänta oss att bli lyckliga när vi har så mycket skit i vägen?

Nyligen hände något i mitt liv som ett resultat av många böner och affirmationer. Jag var tacksam och glad. Men, nästa dag vaknade jag med sanslös huvudvärk, vilket jag mycket sällan drabbas av.
Huvudvärken verkade vid en första titt inte ha något som helst med min glädje från dagen innan att göra. Men frågan kvarstår: var jag redo för lycka? Eller satt jag fortfarande fast i min tro på Murphy’s lag att någonting alltid måste gå galet?
Ja, det fanns en bit hos mig som fortfarande trodde på smärta, offer och att något kan vara för bra för att vara sant. Och helt konsekvent så manifesterade Tomas Tvivlaren inom mig en negativ upplevelse som bevis för detta inprogrammerade påstående.

Det är helt enkelt så att vårat ego vill ha rätt, så det skapar händelser för att bevisa för oss att det vi tror är sant.

Så, ja, vi vill vara lyckliga, men vi tror inte på att det är möjligt! Vi har alla blivit programmerade på olika sätt att tro att lycka är undflyende och att vi inte förtjänar det.
Våra gamla systemfiler tillåter inte perfektion.
Du känner kanske igen det: ´Nåja, ingenting är perfekt.’ Vem säger det? Ett gammalt program som ligger i våra systemfiler.

Det positiva är att när vi väl letat fram de här gamla filerna inom oss, så kan vi ändra dem. Vi har fri vilja och kan välja vad vi tror på – med tålamod och envishet kan vi omprogrammera dessa gamla lycko-förstörande tankar till lycko-befrämjande tankar J

Börja med att varje dag tala om för dig själv ’Jag är en gudomlig varelse och jag förtjänar lycka!’
Det är sant. Tvivel är missförstånd. Vi har missförstått vilka vi är och vårt syfte.
Vi är inte – jag upprepar – inte syndare, inte heller är vi här för att lida och bli martyrer.
Vi är gudomliga och här för att uppleva och fullt fria att välja att uppleva livet som glädjefullt och kärleksfullt.

Vi kan vara kärleksfulla varelser som lever i harmoni med de gudomliga lagarna (av vilka det inte finns en enda som säger att vi inte kan vara lyckliga).

Och kan vi hantera lycka? Ja, 1000 gånger ja! Vi kan bli lyckliga när vi släpper alla barriärer, rädslor, tvivel, självfördömanden, kritik och tron på straff. Vi måste omprogrammera oss själva – då kommer vi att upptäcka att lyckan har alltid funnits där – vi var bara intonade på en annan frekvens.

Du förtjänar lycka! Du förtjänar villkorslös kärlek! Du förtjänar rikedom! Du förtjänar god hälsa! Berätta detta för dig själv tills du tror på det.
När de gamla, ovälkomna tankarna dyker upp, radera dem och välj, igen, lycka, frid, kärlek, överflöd och obegränsad glädje. Detta är din födslorätt. Och nu är det tid att kräva den.

Lyckan är din. Öppna bara upp dig för den.

Fritt översatt från en artikel i India Times 21/12-2003, skriven av Deepak Chopra

Min väg

Lång o krokig, som alla stigar jag vandrat på genom livet, har min andliga resa varit.

Kan inte annat än tycka att det är träffande och kanske lite ironiskt att när en god vän till mig o min man skrev en sång till oss som han framförde på vårt bröllop så hette den just ’En krokig väg’.

Men det är på de krokiga, slingrande vägarna som man tvingas stanna upp, ta det lugnt och verkligen se. Följer man bara de stora huvudlederna missar man oftast de små, viktiga detaljerna.

Livet är som ett stort pussel, men vi vet inte hur den färdiga bilden ser ut medans vi lägger det. Därför är varje liten bit så oerhört viktig.

Min väg kommer att fortsätta vara krokig då jag valt att ha det så. Jag har valt att utforska alla möjliga små stigar som dyker upp längs vägen. Det är en del av att vara en eklektisk häxa, eller hur? :)

Jag tar till mig det som ger genklang i mitt inre och lämnar annat åt sidan. Det är helt okej att göra så. Andlighet handlar inte om att bekänna sig till en specifik religion, sekt eller coven. Det handlar om att finna den sanning som man söker efter och använda sig av de redskap man tycker om. Kastar man sig in på en motorväg som någon annan skapat, dvs okritiskt rusar framåt enligt någon annans direktiv, oavsett om det är en guru, en präst/inna, en helig rishi, swami, medium eller en Bibel, så är risken stor att man börjar söka utanför sig själv.

Den enda absoluta sanning jag hittat i mitt egna sökande är att starten, vägen och målet, frågorna och svaren, finns inom dig själv. Allt finns inom dig själv och all förändring börjar o slutar inom dig själv. Ingen kommer att rädda dig, ingen kommer att ge dig svaren, ingen kommer att kunna tala om hur din väg ser ut. Bara du själv.

Detta betyder inte att man ska undvika andliga läromästare, tvärtom, de kan vara en fantastisk hjälp, inspirationskälla och utdelare av redskap. Jag har mängder av mentorer att tacka för att jag nått till den glänta i skogen där jag står idag.

Det viktiga är att inte sätta dem över sig själv. Vi är alla jämbördiga, vi är alla lika mycket Spirit, Gud, Gudinna, Kärlek, Helig Ande, Brahman och allt vad det kan kallas. Andemeningen är densamma. Alla religioner och andliga inriktingar ber egentligen till samma kraft, som jag ser det. Det är bara perspektivet som varierar, HUR vi ser på denna kraft och vad vi kallar den.

Inom hinduismen kallas den väg jag vandrar på Shakta Sadhana. Shakta härstammar från ordet Shakti, som är den kvinnliga principen av Brahman. Allt detta är mycket komplext så jag tänker inte gå in på en närmare redogörelse för det hinduiska trossystemet här. Är det någon som vill ha något förklarat eller en djupare redogörelse så är ni välkomna att fråga.

Jag är inte hindu men en av de stigar jag lagt till mitt hjärta och som jag ständigt återvänder till för inspiration och vägledning är Advaita Vedanta. Jag har även mött Kali och känner en djup respekt och kärlek för denna svarta, kraftfulla, underbara Modergudinna.

Av någon anledning (jag undrar om inte anledningen hette Vivekananda…) så florerar många av de uttryck som hör till Vedaskrifterna och hinduismen här i västvärlden och jag stöter på dem hela tiden. Sanskrit-ord där jag tror att de flitigast använda är karma och chakra.

Tyvärr så är de ofta mycket missförstådda och används ofta i helt fel sammanhang.

Framför allt karma. Jag vill därför ge en kort redogörelse för vad ordet karma egentligen innebär.

Karma

Karma är ett ord som ofta missförstås. Många tror att det är någon form av straffsystem, vilket är mycket långt ifrån sanningen.

Idén att vi skulle bli straffade för vad vi gör, av någon gudomlig kraft, är i mina ögon inte bara felaktig utan helt absurd. Vi ÄR gudomliga, vi ÄR kärlek. Varför skulle Kärleken (den gudomliga kraften) straffa sig själv?

Karma är sanskrit och betyder handling. Det handlar om lagen om orsak och verkan. Vad du sår får du skörda.

Karma översätts ibland med ordet ’öde’. Men det i sig är ännu ett svårt ord... Karma har ingenting med fatalism att göra. Karma betyder handling, att skapa. Öde handlar om något skapat utanför dig själv, något du inte kan påverka.

Varje handling är skapande – från naturens handlingar, t.ex. regnandet eller jordens rotation kring sin axel, till människornas mycket personliga sätt att handskas med sina komplexa liv – allt faller under rubriken karma.

Det finns ingen dålig karma, inte heller någon god karma – det där hör till missförståndet där man tror på ett belönings- och straffsystem. Karma verkar på ett mycket djupare plan än så.

I de vediska skrifterna är ”outgrundligt” det adjektiv som oftast kopplas till karma.

Karma är det hjul som hela tiden för oss framåt. Karma tvingar oss att utvecklas, att lära, att växa. Varje liten handling vi gör skapar ringar på vattnet – karma.

’What goes around comes around’ är inget annat än karmalagen i korthet.

Vad karma gör är att det tvingar oss att ta ansvar för våra handlingar, tankar och känslor. Karma betyder att du själv skapar din egen verklighet, ibland ser man effekterna av sitt ’skapande’ omedelbart, ibland senare i livet, ibland i en kommande reinkarnation. Men du kan aldrig skylla ditt karma på någon annan. Karma är ett hjul, där allt du sänder ut i slutändan kommer tillbaka till dig själv.

Avslutar detta med ett citat från den persiske poeten Rumi:

"Out beyond ideas of right doing and wrong doing there is a field. I'll meet you there."