onsdag 3 juni 2009

Jordad spacekadett

Jag tillbringar alldeles för mycket tid på nätet.
Idag har jag ägnat förmiddagen åt att 'läsa ikapp' inne på en sida som jag besöker emellanåt. Det fungerar ungefär som ett blogg-forum, där medlemmarna kan blogga och skriva kommentarer till varandra. Tja, en sorts forum helt enkelt, med andlig inriktning.
Och i vanlig ordning blir jag både matt och road av att studera de olika typiska 'new-age-typerna' som skriver där inne. De finns överallt.
Läraren/predikaren - som skriver alla på näsan och anser sig ha uppnått någon form av 'högre medvetande' än alla andra. Är ofta högfärdig, alltid högtravande och verkar inte ha några mänskliga fel och brister eller ens känslor ö.h.t.
Han/hon blir heller aldrig arg utan upprepar in i absurdum 'Vi är ett, jag hyllar dig.'
Det verkar inte finnas en äkta människa bakom, så jag har börjat undra om det kanske är en bot någonstans som sköter den här rollen på alla forum? Men jag har pratat med ett par av dem i telefon ibland, så det kan ju inte stämma... Ofta ganska fanatiska typer det här.
Sedan har vi Skräcken - som tjatar om konspirationsteorier och människans inneboende ondska och allt möjligt läskigt. Dessa personer är ofta komna från nån galaktisk flotta som kallas Ashtar Command tycker jag mig ha märkt. Men långt ifrån alla. Och det finns de som pratar om konspirationsteorier utan att sprida rädsla, de är en annan kategori som jag inte går in på här. Jag tar upp ytterligheterna idag, de extrema.
Den stjärnfödda brukar man stöta på ganska snabbt. Vederbörande kommer från en annan planet och har aldrig riktigt lyckats landa på jorden i detta livet. Den stjärnfödda brukar vara helt harmlös och omtyckt av de flesta, då personen ifråga sällan tar ställning i någonting men stöttar alla i allt. Den stjärnfödda brukar faktiskt vara ett glittrande ljus mitt i de häftigaste diskussioner.
Ja, på tal om häftiga diskussioner... de brukar ju bli lite lagom häftiga... flera andligt orienterade personer som försöker övertyga varandra om sin egen förträfflighet samtidigt som de bockar och skrapar med fötterna och tjatar på om hur mycket de älskar varandra (för vi är ju alla ett och kärlek och ljus och allt det där) samtidigt som man klart och tydligt hör ett morrande bakom de fagra orden - "Du din jävla idiot!"
Den stora fördelen med detta är ju att det sällan går till personangrepp. Men de gånger de gör det så brukar det spåra ur helt och forumet i fråga försvinner för evigt från cyberrymden... Tankens kraft?
Åter till de olika typerna.
Medlaren. Det brukar finnas flera stycken. Antagligen så behövs det. Ganska mjäkiga men fyller med största sannolikhet en ovärderlig roll för att få hjulen att snurra.
Egot. Jaa... I de lugnaste vatten simmar de största fiskarna, brukar man väl säga... :D Det brukar finnas en som sticker ut alldeles väldigt i form av Ego. Egot har så fullt upp av att hävda sig själv och se sig själv och sina egna ord och anser att dessa ord är de viktigaste som någonsin uttalats, hela tiden, så man blir alldeles matt. Det riktigt intressanta är dock att alla ser inte detta?!! De går på bluffen! Fascinerande.
Så har vi Ljuset- en glad person som bara är sig själv hela tiden och genom detta enkla (som är så oerhört svårt) lyckas få alla att slappna av och skratta emellanåt.
osv osv osv
Jag inser att jag inte orkar täcka in alla typer här och nu. Kanske fortsätter jag en annan dag? Kanske finns det någon där ute som vill hjälpa till med att fylla i listan? Kanske är det helt ointressant? Antagligen.
Vem är då jag? Som folk är mest tror jag, en blandning av allihop. Eller nja, men de flesta i alla fall. Jag har inte mycket av Skräcken i mig.
Eller kanske ändå? Jag kanske just har skrämt någon från att kasta sig in i forumvärlden med detta helt ovidkommande inlägg? Ja, vad vet man?
Engagerar gör de i alla fall, diskussionsforumen.

tisdag 2 juni 2009

Tillit

Min intention idag är att ha tillit. Det var länge sedan jag hade tillit, men en gång i tiden hade jag hur mycket som helst av den varan.
Undrar vart det tog vägen? Varför slutade jag hysa tillit?
Varför är inte viktigt, men för mig är det viktigt att hitta tillbaks till tilliten. Så det blir dagens arbete. Idag ska jag jobba på min tillit.
Hur gör man det? blir då en naturlig följdfråga.
Genom intention, fokus och inre arbete.
Idag ska jag tänka på Spirit och känna Atman inom mig, känna vår förening och låta Spirit fylla mig med kärlek. Jag ska släppa kontrollen över vissa saker och lägga ansvaret i Spirits händer. Jag ska vara uppmärksam på synkronicitet och andra tecken.
Jag ska inte tillåta mig själv att stressa och vara bekymrad idag. Jag ska vara närvarande i nuet.
Jag skrev för en tid sedan, på Deepaks sida, "My intent is to let go of all my fears and bang on the door of infinite possibilities." Att återuppliva min tillit är ett steg på den vägen.

Det blir nog mycket tid till meditation idag...

Spirit, here I come!