fredag 13 juni 2008

Min väg

Lång o krokig, som alla stigar jag vandrat på genom livet, har min andliga resa varit.

Kan inte annat än tycka att det är träffande och kanske lite ironiskt att när en god vän till mig o min man skrev en sång till oss som han framförde på vårt bröllop så hette den just ’En krokig väg’.

Men det är på de krokiga, slingrande vägarna som man tvingas stanna upp, ta det lugnt och verkligen se. Följer man bara de stora huvudlederna missar man oftast de små, viktiga detaljerna.

Livet är som ett stort pussel, men vi vet inte hur den färdiga bilden ser ut medans vi lägger det. Därför är varje liten bit så oerhört viktig.

Min väg kommer att fortsätta vara krokig då jag valt att ha det så. Jag har valt att utforska alla möjliga små stigar som dyker upp längs vägen. Det är en del av att vara en eklektisk häxa, eller hur? :)

Jag tar till mig det som ger genklang i mitt inre och lämnar annat åt sidan. Det är helt okej att göra så. Andlighet handlar inte om att bekänna sig till en specifik religion, sekt eller coven. Det handlar om att finna den sanning som man söker efter och använda sig av de redskap man tycker om. Kastar man sig in på en motorväg som någon annan skapat, dvs okritiskt rusar framåt enligt någon annans direktiv, oavsett om det är en guru, en präst/inna, en helig rishi, swami, medium eller en Bibel, så är risken stor att man börjar söka utanför sig själv.

Den enda absoluta sanning jag hittat i mitt egna sökande är att starten, vägen och målet, frågorna och svaren, finns inom dig själv. Allt finns inom dig själv och all förändring börjar o slutar inom dig själv. Ingen kommer att rädda dig, ingen kommer att ge dig svaren, ingen kommer att kunna tala om hur din väg ser ut. Bara du själv.

Detta betyder inte att man ska undvika andliga läromästare, tvärtom, de kan vara en fantastisk hjälp, inspirationskälla och utdelare av redskap. Jag har mängder av mentorer att tacka för att jag nått till den glänta i skogen där jag står idag.

Det viktiga är att inte sätta dem över sig själv. Vi är alla jämbördiga, vi är alla lika mycket Spirit, Gud, Gudinna, Kärlek, Helig Ande, Brahman och allt vad det kan kallas. Andemeningen är densamma. Alla religioner och andliga inriktingar ber egentligen till samma kraft, som jag ser det. Det är bara perspektivet som varierar, HUR vi ser på denna kraft och vad vi kallar den.

Inom hinduismen kallas den väg jag vandrar på Shakta Sadhana. Shakta härstammar från ordet Shakti, som är den kvinnliga principen av Brahman. Allt detta är mycket komplext så jag tänker inte gå in på en närmare redogörelse för det hinduiska trossystemet här. Är det någon som vill ha något förklarat eller en djupare redogörelse så är ni välkomna att fråga.

Jag är inte hindu men en av de stigar jag lagt till mitt hjärta och som jag ständigt återvänder till för inspiration och vägledning är Advaita Vedanta. Jag har även mött Kali och känner en djup respekt och kärlek för denna svarta, kraftfulla, underbara Modergudinna.

Av någon anledning (jag undrar om inte anledningen hette Vivekananda…) så florerar många av de uttryck som hör till Vedaskrifterna och hinduismen här i västvärlden och jag stöter på dem hela tiden. Sanskrit-ord där jag tror att de flitigast använda är karma och chakra.

Tyvärr så är de ofta mycket missförstådda och används ofta i helt fel sammanhang.

Framför allt karma. Jag vill därför ge en kort redogörelse för vad ordet karma egentligen innebär.

Karma

Karma är ett ord som ofta missförstås. Många tror att det är någon form av straffsystem, vilket är mycket långt ifrån sanningen.

Idén att vi skulle bli straffade för vad vi gör, av någon gudomlig kraft, är i mina ögon inte bara felaktig utan helt absurd. Vi ÄR gudomliga, vi ÄR kärlek. Varför skulle Kärleken (den gudomliga kraften) straffa sig själv?

Karma är sanskrit och betyder handling. Det handlar om lagen om orsak och verkan. Vad du sår får du skörda.

Karma översätts ibland med ordet ’öde’. Men det i sig är ännu ett svårt ord... Karma har ingenting med fatalism att göra. Karma betyder handling, att skapa. Öde handlar om något skapat utanför dig själv, något du inte kan påverka.

Varje handling är skapande – från naturens handlingar, t.ex. regnandet eller jordens rotation kring sin axel, till människornas mycket personliga sätt att handskas med sina komplexa liv – allt faller under rubriken karma.

Det finns ingen dålig karma, inte heller någon god karma – det där hör till missförståndet där man tror på ett belönings- och straffsystem. Karma verkar på ett mycket djupare plan än så.

I de vediska skrifterna är ”outgrundligt” det adjektiv som oftast kopplas till karma.

Karma är det hjul som hela tiden för oss framåt. Karma tvingar oss att utvecklas, att lära, att växa. Varje liten handling vi gör skapar ringar på vattnet – karma.

’What goes around comes around’ är inget annat än karmalagen i korthet.

Vad karma gör är att det tvingar oss att ta ansvar för våra handlingar, tankar och känslor. Karma betyder att du själv skapar din egen verklighet, ibland ser man effekterna av sitt ’skapande’ omedelbart, ibland senare i livet, ibland i en kommande reinkarnation. Men du kan aldrig skylla ditt karma på någon annan. Karma är ett hjul, där allt du sänder ut i slutändan kommer tillbaka till dig själv.

Avslutar detta med ett citat från den persiske poeten Rumi:

"Out beyond ideas of right doing and wrong doing there is a field. I'll meet you there."

Inga kommentarer: